Hur snigeljakt blir en novell

Var kommer idéer ifrån egentligen? Under en lång period i mitt liv skrev jag ingenting. Jag hade ingenting att berätta. Det var som om alla idéer var bortblåsta. Det som till slut fick mig att öppna ett nytt dokument på datorn och börja skriva var ren och skär frustration. Livet som lärare och småbarnsmamma hade blivit allt mer likt en malström där jag bara snurrade runt utan kontroll. Genom att skriva fick jag utlopp för den kvävande känslan av att aldrig räcka till.

Det märkliga var att efter ett litet tag var det inte bara jag som “pratade” längre. Någon som hette Karolin dök upp och fyllde sidorna med sitt liv och sina tankar. Det var bara att hänga på! Romanen om Karolin och hennes mamma ligger sedan länge ofullbordad i byrålådan, men Karolins erfarenheter har också spillt över i novellen Vända sitt ansikte till om föräldraskap och längtan efter närhet bortom skuldkänslor och krav.Det härliga med idéer är att de fungerar ungefär som maskrosor. När en väl har slagit ut dyker det genast upp fler! Nuförtiden kommer idéer farande lite när som helst. Rätt som det är har någon slagit rot.

Jag gillar att vara strukturerad när jag skriver. För en roman behöver jag synopsis och karaktärsanalyser. För noveller ser processen lite annorlunda ut. Jag låter idéerna skvalpa runt i huvudet ett tag så att en sorts plan börjar utkristalliseras. Personligheter träder fram och scener spelas upp som små filmsnuttar. När jag börjar skriva har jag oftast inledningen och slutscenen klar för mig, samt lite däremellan. Det räcker som startpunkt. Resten blir ett äventyr som jag upptäcker samtidigt som jag skriver. Sedan skriver jag om och redigerar i flera omgångar.

Själva grundidén kan se väldigt olika ut. Ofta börjar det med en röst. Jag hör en replik sägas i huvudet och det sätter fantasin i rullning. Orden sägs med ett tonfall eller en attityd som avslöjar saker om karaktären som säger den.

Ett exempel är novellen Knäppgöken och hans syster. Den började med att jag hittade ett gammalt dokument på datorn som bara innehöll en enda mening: “Nä, det här går inte!” Jag har ingen aning om vad som inte gick den gången jag skrev detta. (Inte fattar jag varför jag sparade dokumentet heller.) Men nu hörde jag en röst. Jag kände på mig att hon som sa repliken sjönk ner på sin säng. Där låg hennes nystrukna festklänning. Vips föddes Veronica Svensson, “fyrtioett år, nyskild, barnlös och bitter, ensam i en sorgligt omodern och för det mesta ostädad hyreslägenhet”. Det visade sig att Veronica inte ville på en glammig nyårsfest och att hennes granne var minst sagt skum. Naturligtvis måste jag då låta henne få en anledning att ringa på hos den där knäppgöken. Det hela utvecklade sig till en helt annan sorts nyårsafton än hon hade väntat sig!

Andra historier börjar med en helt annan sorts startpunkt. En sommar när jag varje kväll gick en runda i trädgården för att leta mördarsniglar greps jag av en så underlig stämning. Det var förmodligen kombinationen av det absurda i själva sysselsättningen och den vemodigt rosendoftande skymningen. Jag fick för mig att här går en människa – det var en medelålders man kände jag – som bär på en stor sorg. Vad hade hänt där i trädgården egentligen? Varför hade mannen ett sådant tryck över bröstet? Så rullades en hemsk historia upp, om Mikael och hans dotter och vad som gömdes i grannens källare. Det här blev så småningom novellen Knips, en psykologisk thriller.

Sju av mina noveller ges ut som bok lagom till bokmässan i Göteborg. Den heter För stort för att prata om och andra noveller. Gemensamt för berättelserna är att de skildrar personer i olika livssituationer som alla på något sätt sitter fast i gamla beteendemönster och tankespår. Mitt i vardagen inträffar något som visar sig utlösa befriande insikter när fördomar och förväntningar utmanas. Men att våga lita på sin magkänsla är inte så lätt som det låter …

För den som är nyfiken finns sex av berättelserna redan utgivna som e-singlar. Du kan hitta dem på Adlibris, Bokus, Nextory eller fråga efter dem på ditt bibliotek.

Den sjunde novellen är helt nyskriven och handlar om en äldre kvinna som “inte är rasist men” helst vill att folk bara ska sköta sig själva. Hon råkar hamna mitt i kaoset när nazister och motdemonstranter brakar ihop på Avenyn i Göteborg. Ett främmande barn får henne att uppleva något hon inte trodde var möjligt.

Idén till den här novellen grundas i en verklig händelse som jag fick berättad för mig för många år sedan och jag känner att temat är minst lika aktuellt idag.

Hur får du dina idéer?

Hoppas att vi träffas på bokmässan i september så kan vi prata mer om idéer och skrivande! Jag kommer att finnas i Litterära konsulters monter F02:55 vid Café Skriva.

Ha det gott!

Anna-Carin Svanå

www.annacarinsvana.se

www.facebook.com/familjenknas

Adlibris